Servitut; hur får man bort ett?

Fråga:
Jag har en gård som folk springer genom emellanåt. De påstår att det skall finnas ett servitut på vad de kallar ”byvägen”. Det går dock en annan riktig väg runt gården som de kan använda, så det är bara de lata som genar på mina ägor.

Eftersom det i mina ögon inte finns behov eller skäl för ett servitut, så tycker jag att jag borde kunna få detta hävt. Hur går man tillväga?

Jag har pratat med lantmäteriet, som säger att det inte finns något sådant inskrivet avseende min gård. Jag misstänker dock att grannarna har rätt i att det faktiskt finns ett sådant nånstans, även om det är bortslarvat.

Så, kort sagt, vem kan hålla mig vid ett servitut, och hur får jag bort  jäkelskapet?

Svar:
Det finns två olika typer av servitut. Dels avtalssservitut som kommer till genom ett skriftligt avtal mellan parterna. Denna typ av servitut BRUKAR skrivas in hos Inskrivningsmyndigheten vid Tingsrätten för det område fastigheten tillhör. De kan svara på om det finns något servitut inskrivet, det kan man också se genom att ta ut ett s.k CFD på fastigheten. Finns det ett servitut kan man inte utläsa direkt ur CFD vad detta innehåller utan måste beställa en kopia från Inskrivningen.

Annars står det bara exempelvis ”servitut väg”, men hur och var måste man följa upp vidare genom en kopia på servitutsavtalet.

Det är en förutsättning att den fastighetsägare (granne) som avtalat om ett servitut till förmån för sin fastighet skickar in det till Inskrivningen för registrering. Annars kan man inte se att servitutet finns och det innebär att det kan finnas gällande servitut som inte blivit registrerade och som ligger hemma i byrålådan. Det är inte bra för den som innehar servitutsrätten, men det kan naturligtvis förekomma.

Köper man en fastighet bör man därför se till att det skrivs in att säljaren garanterar att det inte finns några andra servitut än de man blivit upplyst om. Konsekvensen av att ett avtalsservitut inte skrivits in kan bli att det efter en försäljning inte längre kan göras gällande mot den nya ägaren om denna vid köptidpunkten var ovetande om denna rättighet. Eftersom du enligt egen utsaga misstänker att det nog finns ett servitut så kan du dock inte med denna grund ta dig ur servitutet.

Sedan finns det också Lantmäteriservitut, s.k förrättningsservitut som tillkommer när man gör fastighetsbildningar, avstyckningar etc.

De skall föras in i fastighetsregistret, men det finns äldre lantmäteriservitut och för att kolla sådana får man kontakta det Lantmäterikontor som ligger närmast fastigheten. Ofta får man hänvisning till landsarkiv, men ringer man närmste lantmäteri så skickar de vidare.

En fastighet kan belastas av båda typerna av servitut. Att lantmäteriet inte sagt sig känna till något förrättningsservitut betyder alltså inte att det inte skulle finnas något avtalsservitut.

Beroende på omfattningen av att ”grannarna genar över dina ägor” kan det eventuellt dessutom falla under allemansrätten.