Fråga:
Vi flyttade in i vårt nya hus, men den gula färgen på fasaden såg inte riktigt gul ut, det var som om den var tunt struken. Dessutom fanns ett antal ränder under listerna, och de vita knutarna hade fått en grönaktig ton. Samtidigt målades två andra hus i området om pga liknande “zebra”-problem.
Husföretaget skickade två experter, som höll med om att de vita knutarna var undermåliga. Däremot var de tveksamma kring de gula färgarbetena, då de menade att ränderna kunde komma sig av att träet “rörde sig”, vilket skulle vara normalt.
Målarna som kom och åtgärdade våra vita knutar hade även målat om de andra husen i området, och höll vårt för att vara det som i fråga om den gula färgen såg sämst ut. Efter förnyad kontakt med husföretaget så uppmanades vi anlita besiktningsmän för den gula färgen. Dessa sade först och främst att då vi i vårt kontrakt bara avtalat om två strykningar och inte tre så fick vi vidkännas den allmänt tunna färgen. Däremot höll besiktningsmännen med om att ränderna var definitivt för stora och för många. Baserat på detta protokoll beslöt husföretaget att inte måla om hela huset, utan bara åtgärda de synliga ränderna (vilka är hundratals!).
Vi har påtalat vårt missnöje. Hur många strykningar som behövs för att tillse att ett hus verkligen blir gult bör man inte som konsument behöva ta ställning till. Vi menar oss ha tagit ställning för funktionen “gult”, tekniska lösningar kring hur detta arbete skall utföras vet vi inget om. Vi har helt enkelt köpt ett gult hus, vi vill ha ett gult hus och husföretaget borde se till att leverera ett gult hus. Krångligare än så borde det inte vara.
Vad gäller i såna här fall? Är deras åtgärd (att måla över ränder) tillfylles? Hur kan vi gå vidare mot detta beslut?
Svar:
Enlig beskrivningen består problemet i att grundmålningen på en lockpanel, eller snarare en lockläktpanel, på ett flertal ställen frilagts till följd av att lockläkt och bottenbräder krympt. Sådan krympning, och svällning, uppstår alltid i en panel eftersom träets jämviktsfuktkvot följer variationen över året i den relativa luftfuktigheten i utomhusluften. Under den varma delen av året krymper bräderna för att under vinterhalvåret svälla. För att minimera rörelserna bör alltså panelvirkets fuktkvot väljas så att man “träffar” årsmedelvärdet för jämviktsfuktkvoten, ett värde som är olika i landets norra och södra delar.
Om man i det här fallet haft för hög fuktkvot, som gett upphov till stora krympningar, är vanskligt att uttala sig om. Faktum kvarstår att den vita grundfärgen frilagts intill lockläkten, något som inte är helt ovanligt.
Eftersom både husleverantör och färgleverantör har åtagit sig att rätta till problemet är det rimligt att de också får göra detta. Är det så många ställen på huset, enligt uppgift, som behöver bättringsmålas blir ju huset nästan ommålat. Den frågandes farhågor om att det blir en annan gul nyans får väl i så fall visa sig och bli föremål för en senare diskussion.
Frågan om antalet skikt är omöjlig att svara på eftersom ingen information finns om vilken typ av ytbehandlingssystem det rör sig om. Vanligt är att ett målningssystem består av en grundfärg som har en vattenavvisande funktion och en toppfärg för kulörsättning och som minskar påverkan av UV-strålning. Viktiga parametrar är skikttjocklekarna. I frågan om huruvida strykningen med toppfärgen inte täckt ordentligt finns tydligen olika uppfattningar.
Olika uppfattningar i samband med en besiktning kan lösas genom t ex överbesiktning enligt ABS 95, de allmänna bestämmelser som gällde när köpet gjordes. Är man inte nöjd med utlåtandet från en besiktning kan utlåtandet prövas i allmän domstol. Detta är dock dyrbara förfaranden varför de bör reserveras för situationer med tvister där stora ekonomiska värden står på spel.